Hej på er allesammans! Som ni vet kärade vi ju ner oss totalt i ett gammalt renoveringsobjekt med havstomt och egen brygga i förra månaden (läs här annars klick!). Efter det följde en utdragen budprocess.

För att göra en lång historia kort så förlorade vi huset tre gånger under en 1,5månaders period pga strul med säljarna och det andra paret som budade. När vi tillslut insåg att det var helt kört så gick luften verkligen ur oss totalt. Vi som hade varit så upprymda och exalterade, var nu istället uttömda på energi. Vi hade förlorat vårt drömhus. Och det kommer ta tid att släppa det, om jag nu någonsin kommer att göra det…

Många undrar varför vi vill flytta. Och egentligen vill jag ju inte flytta ifrån just vårt hus. Jag älskar ju vår mörkgråa L:formade betongklump. Men det finns ju ändå saker vi saknar. Som en gräsmatta tillexempel. Men om man ska bortse ifrån känslor och drömboenden och enbart prata om ekonomibiten – så har jag självklart en plan i vart jag väljer att placera mina pengar.

Rent krasst så har jag ju ändå gjort en rätt snabb bostadskarriär I guess? På 5år har jag gått ifrån att bo i en hyresrätt i en förort, till en sekelskifteslägenhet i Vasastan och nu i en villa i en attraktiv förort.

I takt med att åren har gått, så har jag också lyckats tjänat mer och mer pengar. Så ganska snabbt var jag tvungen för att bestämma mig för hur jag ville förvalta och placera de pengarna. Och som ni vet har jag valt att trycka in det mesta i vårt hus, och resten på börsen.
Men det där med att placera pengarna på just mitt boende är ingen slump… För under de tre senaste åren har huspriserna där jag bor ökat med 43,6% (källa Hemnet). Det är ju en otrolig avkastning och utveckling. Och tittar man längre bak i tiden så har villapriserna i Nacka ökat med 441% se senaste 20åren. Helt galet!

Så, så fort jag tog tag i min ekonomi insåg jag, att jag ville in i bostadsmarknaden och köpa mitt egna boende. För på sikt kommer det bara att bli dyrare och dyrare. Dessutom är boende den kategorin jag i LIVET får mest tillbaka av, om ni förstår? Jag kan njuta av mitt hem varenda dag (samtidigt som jag förhoppningsvis gör mig en slant på det också), tillskillnad ifrån om jag skulle investera mina pengar i tex olika start ups eller bara ha dom liggande på något sparkonto. Då kan jag ju inte njuta i mitt vardagliga liv utav mina pengar. If that makes sense?
Så jag skulle ju ljuga om jag sa att det inte har varit en strategi utav oss att lägga våra pengar på att förbättra vårt boende, med förhoppningen att det ökar värdet på vårt hus. Och när det kommer till framtida husköp så skulle jag aldrig köpa ett boende som jag inte tror är en bra affär på sikt.

Dock är det otroligt viktigt för mig att min sk ”bostadskarriär” INTE får vara på bekostnad utav min och familjens hälsa. För ingenting i livet är värt det om man inte mår bra (mvh en person som varit deprimerad i många många år). Jag skulle med andra ord aldrig kunna köpa och flytta stup i kvarten för att göra mig en slant. Jag hade inte heller kunnat flytta 30min TILL ifrån stan till ett up coming område som jag ser potential i på sikt. För då hade jag inte kunnat leva det livet jag gör idag, med närheten till stan/vänner/familj. Pengar går absolut inte före min lycka och mitt välmående med andra ord.
Om vi ska fortsätta på spåret ekonomi när det kommer till bostäder så kan jag vara transparent med våra tankar och bostadsdrömmar.

1) Vi säljer vårt hus och köper ett annat i Nacka som vi kan sätta vår prägel på. Ett helt färdigbyggt hus är inte vår melodi.

2) Vi bor kvar i vårt hus och satsar istället på att köpa ett landställe i Sverige eller utomlands.

Vi pendlar nog nästan dagligen med vad vi vill, om jag ska vara ärlig. Men om vi vill köra på plan nr 2 så ligger det lite längre fram i tiden + att det kräver att jag och P börjar spara mer pengar. En bra kontantinsats i all ära, men det är också skönt att amortera mer än vad man behöver och på så sätt minska sina lån så snabbt man bara kan.

Men ett semesterboende utomlands kräver ju tex att vi gör ordentligt med research. Inte bara i vart detta boendet i så fall skulle kunna vara. Utan hur bostadspriserna har utvecklats på sikt i just det landet och området. Utan också hur vi vill leva våra liv, spendera våra semestrar, med vilka och framförallt VART det i så fall skulle kunna vara. Det vet vi liksom inte, och det är ju ändå steg ett…
Några nyfunna vänner till oss förstår INTE ALLS hur jag och P kan ha ett sånt fokus på just bostäder. Dem vill hellre resa och upptäcka världen för att njuta utav sina pengar på det sättet istället. Vilket jag förstår! Och jag förstår ju att det här inlägget för många anses vara helt världsfrånvänt (eller kanske till och med girigt?). För att man har olika värderingar helt enkelt.
En av anledningarna till att jag och P föll för varandra, är för att vi har samma värderingar och mål i livet. Jag har alltid, så länge jag kan minnas, haft en tydlig framtidsplan. Jag lämnar ingenting åt slumpen. Jag står aldrig still och det finns alltid en plan B och C.

Jag tror att jag är sån för att jag behövde en dröm att hålla fast vid när jag var deprimerad och mobbad som yngre. För att hålla huvudet över ytan helt enkelt. Numera är det en livsstil, men också för att jag inte tar några pengar i världen för given. Inte min hälsa heller för den delen. Jag vill säkra upp, och inte ångra att jag var en impulsiv 20åring som inte förvaltade mina pengar väl. Min kille fick ju en stroke och blev halvkroppsförlamad i samma ålder som jag är i nu. INGEN vet vad som händer i framtiden.
MEN för den sakens skull vill jag inte bara leva i nuet och vara spontan. Vi har redan fixat lånelöften med banken (för att slippa väntetider om det rätta dyker upp) och vi har en dialog med en mäklare ifrån Länsförsäkringars Fastighetsförmedling. Så vi har fått en värdering av vårt hus och är i princip redo att lägga ut det om vi skulle springa in i vårt nya drömboende (klicka här för att läsa mer om deras olika tjänster!).

Dock är ju ingen statistik i världen en försäkring!!! Varken när det gäller husförsäljningar eller att placera pengar. Det finns ju alltid risker. Min kille kan tex tänka sig att sälja innan vi har köpt nytt, men jag vill köpa och sälja i samma marknad. Det är tex en sån risk som jag inte är villig att ta. Att vi säljer nu men om 6mån så är huspriserna ännu dyrare alltså.

Jaaaa… Varför är det så viktigt för mig att bo bättre med åren och förvalta våra pengar väl då? Svaret är ganska enkelt. William. Pengar är långt ifrån allt, men jag är uppväxt med en ensamstående mamma med fyra barn. Jag är med andra ord född in i att ha pengaångest. Och även om jag inte vill att William ska få allting serverat på ett silverfat, så vill jag ge honom känslan av frihet snarare än pengaångest. Vill han satsa på en idrott eller vad som, så ska han aldrig ha ångest över när laget behöver köpa med sig matsäck eller nya träningsställ.

De minnena jag drömmer om att skapa med honom, innefattar även en budget. Att vi åker skidor i Sälen på vintrarna, att vi visar honom matkulturen i Italien eller att han ska känna att hans hem är en frihetszon. En plats dit han vill ta alla sina vänner och där det alltid finns mycket saker att göra. Dessutom vill jag vara en bra förebild, och visa honom att alla hans drömmar kan slå in, även om han ärver sin mammas gener och inte blir något läshuvud i skolan haha.

Jag har ingen aning om ifall jag är ”normal” i mitt sätt att se på pengar/bostäder/drömmar/framtiden. Och om min strategi för att få mina pengar att växa är det bästa sättet – ja det är ju omöjligt att svara på känns det som? Det får framtiden helt enkelt avgöra <3

Vad tycker ni? Tänker ni mycket på framtiden? Eller får ni stressade av att ha uppsatta mål? Tar ni livet lite som det kommer? Eller var det några andra tankar som väcktes i er när ni läste det här? Let me know!!!! Skriv i kommentarsfältet så pratar vi där. Då kan fler joina konversationen också än om vi tar det i DM på IG tex.