Mitt senaste loppisfynd

Nu ska ni få veta en grej om mig ifall det inte har framgått tydligt tidigare: jag älskar loppisar! Jag tycker det är så fantastiskt coolt att äga gamla saker med karaktär. Speciellt porslin. Min porslinkärlek har börjat nydligen men jag hoppas att dem blir livslång!


Skåne är fyllt av loppisar! Min favorit är ett gömt litet ställe på en gård. Den har varit stängd 3 av 4 gånger jag har åkt ut till den. Den har varken en hemsida eller satta öppettider, så man får chansa lite. Herren som äger det bor nämligen en del utomlands. Men han har SÅ.MYCKET.PORSLIN. I alla former och mönster som finns. Det blåa ni ser på bilden är ganska vanligt och jag har sett de flera flera gånger. Någon utav er därute som vet vad det heter?


Jag köpte 12st assietter ifrån serien SS Röstrand som jag tycker är sååå fin. På alla fat pryds gamla gods och gårdar. Och just mina fat är ifrån 1800-talet. Hur coolt är inte det? Det är trist dock att jag inte får diska dem i diskmaskinen, men i ärlighetens namn gör det inget. Det är inte superbilligt att handla på loppis, mina fat + en cigarrask kostade 750kr (kommer få frågan om pris så jag tänker att det är lika bra att outa direkt haha).

Jag är osäker på om dem ens passar i huset, men jag tänker att det blir en skön kontrast om inte annat. Toppmordernt hus och gammalt porslin. Jag köpte bara assietterna för att testa och se om jag gillade dem. Jag tänker att dem blir fina till vår vita klassiska Villeroy & Boch serie om inte annat.


Det finns ju massa annat härligt att fynda på loppisar också. Urnor tillexempel! Jag vill verkligen ha en urna, men har inte hittat någon som jag har fallit för än. Jag vill gärna ha en mörkgrå med guldiga detaljer, men jag vet inte ens om det finns? Kanske inte så kinesiskt mönster heller, jag tror inte det passar till vår övriga stil.

P har ju en 30års fest nere i Skåne om 1 månad och många av de som kommer tänkte jag ta med till loppisen om dem vill. De har frågat om adressen men jag kan den inte. Så jag kan tyvärr inte ge ut den till er heller. Men jag ska försöka luska fram den! Handlar ni mycket på loppis, auktion eller second hand? Vi har budat hem en del konst online, främst på Bukowskis men det finns ju andra aktörer också som kanske inte tar såna överpriser.

 

Veckans schema

Godmorgon allihopa! Idag börjar årets kortaste arbetsvecka – yey! Här ska ni kan få se mitt lilla schema:

Onsdag: Adhd-utredning i Linköping på morgonen. Tror det blir en psykologtimme alternativt tester. Jag vet inte riktigt vad som väntar men det är gång 3/8. Snart halvvägs igenom. Lunch med Carro och Andreas i deras nya hus. Sedan jobba resten utav dagen/kvällen. Har en del att ta ikapp.  Ska försöka hinna med att packa upp och göra något körskoletest också.

Torsdag: Eventdag! Ihop med Google så roddar Relatable (jag iom att Google är min kund) ett event för deras nya pop-up butik i centrala Stockholm. Jag kommer att gå på presseventet och äta lunch där. Sedan kommer jag senare under kvällen ha hand om alla kreatörer på plats. Det ska bli såååå kul!! Dem ska få lyssna på en föreläsning om hur man bygger varumärke online. Både sitt eget eller sitt företags. Skulle detta vara intressant för någon utav er att gå på, så håll ögon öppna för jag ska snart bjuda in till ett slutet event för drivna privatpersoner!

Fredag: Kunna släppa eventet och fokusera på de andra kampanjerna som ska ut. Jag ÄLSKAR att mitt liv är så flexibelt. Högt och lågt hela tiden. På kvällen är det första fredagen på året där både jag och P är hemma, och dessutom inte har några planer.

Helgen: Alltså inga planer!!! Så glad!!! Vi firar två år ihop så vi får se om vi hittar på något kul. Förra året köpte vi presenter till varandra men i år tror jag att pengarna läggs på huset istället. Vi kanske åker ner till Linköping igen?

 

Beställa barstolar till köket

Det slog mig precis att vi flyttar in i huset om 1,5 månad, och vi har inte beställt EN ENDA möbel… Viktigast just nu känns som utemöbler, stort matbord, barstolar till köket, sängar till gästrummen och en tv-soffa. Först ut känns barstolar så att vi kan äta någonstans. Vi har ju en sittdel i köket där man får plats mellan 6-8 personer.

Tills vi har bestämt hur vi ska göra med det färgglada kaklet i köket (jag vill måla om, P vill sätta upp nytt kakel), så är det svårt att bestämma stolar tycker jag. Färgen som passar idag kanske inte passar sen när vi är klara.


En tjej frågade för ett tag sedan om Google eventsen som jag roddar nu, och sedan kom det fram att hon har ett företag som säljer barstolar mm som heter By Crea. Dom var asfeta MEN jag vågade inte lägga en beställning innan jag hade checkat av marknaden först. Sedan har veckorna gått, jag har letat barstolar som en galning och sedan såg jag att min bloggkompis Bisse hade lagt upp bilder på sina nya stolar… Så var det dom jag såg ifrån första början!! Så nu blir det andra bullar av!

Tror ni inte att köket idag kommer att få en helt annan känsla med bara nya barstolar? Det tror jag!

Jag har beställt hem färgprover så får vi se vilken som blir finast. Jag ÄLSKAR ju helsvart. Vi har ju det på våra matbordsstolar, så jag vet inte om det är trist att köra på samma i köket? Sedan kanske det blir för ”hårt” med ett helvitt kök + helsvarta stolar. Man kanske vill att stolarna ska få en ”varmare touch” med någon beige sittdel…

Det är så himla himla svårt med möbler – men ack så roligt detta ska bli!!

 

Hur firade ni er Valborg?

Hej alla vänner och alla som man inte känner! Hur har er Valborg varit? Hoppas att ni har gjort någonting kul! Jag minns hur stort Valborgsfirandet var för en när man var yngre. Många hade sina första fyllor och det var ett himla tissel-tassel. Själv började jag ju inte festa först jag var 17, och dessförinnan spelade jag handboll jämt.


Sedan började alla åka ner till Lund, och jag testade på Valborgsfirandet i Uppsala två gånger. Men numera känner jag mig ganska mätt på fest. Jag är inte sugen på att supa skallen av mig, som ni vet dricker jag gärna i vardagarna dock. Det är mer min melodi! Man ska passa på och ta det lugnt innan man kommer in i en festperiod igen ha ha! Det lär ju inte bli allt för städat i nya huset.

Igår (måndags) åt vi en ganska klassiskt sillunch. Jag och minstingen Ebba äter inte sill, så till oss blev det skagen ifrån fiskeriet och lax istället. Härligt det med!


Jag har aldrig gillat varken shots eller snaps, men jag brukar smutta på en för stämningens skull. Jag älskar ju när alla andra sjunger och skojar. Okej nu ljög jag, jag gillar hotshots men that’s it.


I familjen Österlund går man alltid igenom hela snaps-registret under högtiderna! Skämt-å-sido, vi har en präst i familjen så vi är väldigt oskyldiga. Just igår blev det bara en halv öl för mig, jag behövde få hjälp utav alla hjärnceller jag kunde då jag skulle sitta med ekonomin i företaget efteråt ha ha.


Min besatthet av sötstark senap har ännu inte gett med sig. Så fort tillfälle ges så passar jag på! Jag har alltid varit sån, ÖST på lingsylt, ketchup eller vad som.

Detta porslinet som ni ser heter French Garden och är ifrån Villeroy and Boch. Jag och P har det likadant fast helvitt. Jag älskar det! Klassiskt och tidlöst. Jag har ju en fetich för porslin och önskar att jag kunde ha minst 5 olika serier att byta mellan hemma. Life-goal på riktigt för mig!!

 

Varför visar han mig inte kärlek? Och outfitbild ifrån Valborg


Tröja SanneAlexandra // Byxor Mango // Skor DinSko

Såhär har jag knatat runt på landet idag. Hoppas det är OK att jag visar er bilder i mobilkamera-kvalitet. Igår var jag och P nere vid stranden och pratade om livet efter att Jonna och Anders hade åkt hem. Om när det är dags för oss att skaffa familj. Hur vi vill göra med smådetaljer till huset. Hur fint jag tycker det är med flaggstänger. Haha ni vet.. Värdsliga fast ändå viktiga saker.


När vi hade pratat klart så stod vi bara och kramades jääätteeelääänge. Och jag måste bara säga att det var så jäkla mysigt. P har aldrig varit en gosig person, det har liksom inte legat i hans natur. Kanske en kindpuss hit eller en hejdå-kram dit.

När vi blev tillsammans så förstod jag inte varför han aldrig visade mig kärlek… Men sedan såg jag ett klipp på youtube där någon känd psykolog pratade om att vi människor alltid utgår ifrån oss själva. För mig är kärlek = närhet. Så när jag inte får det känner jag mig inte älskad. Och när jag vill visa kärlek så ger jag någon närhet. Medan P visar kärlek genom tjänster. Och han känner sig älskad när någon annan hjälper honom att fixa saker. Detta är tydligen supervanligt i ett par.

… Men snacka om brist i kommunikationen. Men samtidigt är det inte lätt att veta? Hade alla ni koll på detta tex? Nu vet vi båda vad den andra vill ha för att känna sig älskad. Och för varje dag som går växer man ju närmre, och om prick en vecka så firar vi 2år ihop. P trodde jag ljög, skrattade rätt ut och sa ”Va nej, det är 3år Ellinor!”

 

En långhelg i Skåne

I fredagsmorse flög vi ner till landet i Skåne. På Sveriges sydligaste punkt ligger huset, i Smygehamn. Otroligt hälsosamt för välmåendet att bara vara här. Jag jobbade fram tills kvällen och sedan åt vi middag framför tv:n. P hade fått sig några dåliga snittar och behövde kurera sig stackarn.

Sedan kom lördagen och sprang förbi. Jag minns knappt vad vi gjorde? Mer än att baka blåbärspaj. Idag är det söndag men jag trodde att det var söndag imorgon… Grov grov ångest. Jag hatar när det händer.

Och imorse då – så kom våra vänner Jonna och Anders och hälsade på med deras lilla Hugo. Jag är kär på nytt!! Bebisar är det mysigaste som finns, och jag doftade honom i håret så många gånger jag kunde. Ni som vet ni vet…

Till lunch grillade vi och jag unnade mig både 1, 2 och 3 enheter haha. Trodde som sagt att det var lördag. Dock kände jag inte av någonting, trots att jag knappt dricker längre. Jag har liksom inte orkat. Men Mmmmm så gott det var. Rödvinet vi drack till middagen ikväll var så gott att det vattnas i munnen nu när jag tänker på det.

… Och grillat då? Hur mycket har man inte saknat det? Jag ÄLSKAR grillat!

Huggister! Bebisen med de största ögonen ever. Åh!!! Bebisgos var precis vad jag behövde idag. Min bästis Carro och Jonna är bästisar. Och P har ju känt dom båda hela livet. Så det är så vi alla känner varandra. Det ska bli så himla mysigt nu när Carro är gravid också! Hela gänget utökas liksom.

Man blev ju näääästan sugen på att hoppa på giftermål, hund och baby-tåget idag. Men det kommer fler tåg som man brukar säga 🙂

 

Kan man ha för många tjejkompisar?

Hej alla goa! Just nu befinner jag mig som ni vet nere i Skåne. Jag ligger på altanen i solen, iklädd en skjorta och med en uppsatt knut på huvudet. Vid sidan av mig står en cappuccino och tre Risen. Jag har precis målat naglarna och bredvid mig snarkar min karl i takt med glatt fågelkvitter. Jag begär inte så mycket mer av livet – än precis detta.

I vilket fall. Jag kom och tänka på mina tjejkompisar precis och hur värdefulla dem är för mig. Jag har alltid knutit mig an många tjejkompisar. Aldrig varit den som har haft min ”klick” utan istället har jag hoppat runt. Skjutit brett för att veta precis vad jag letar efter typ. För jag tror inte att vänskaper bara är något som ”är”. Det är något man aktivt väljer varje dag, som man lägger in sin själ i, som man lutar sig tillbaka på när livet svajar. Partners. Familjen man själv väljer. När man väl hittar dem håller man dem hårt.

Men på senare tid har jag blivit mer och mer en sån person med sin ”klick”, och det känns som att det räcker så också. Jag har liksom inte mer av mig själv eller av min energi att portionera ut. Jag har Elin och Carro, det är mina absoluta bästisar. Jag kan inte tänka mig att ta ett enda kliv i livet utan dem. Sedan har jag 8 nära vänner till som jag också älskar på ett helt obeskrivligt sätt. Där ingår gamla som nya vänninor, men som alla lägger grunden för hur jag är som människa. De är helt fantastiska kvinnor som jag ser upp till i alla lägen. Jag har byggt mig som ett stall av vänner. Som en skyddsmur av starka kvinnor som jag vet värdesätter vår vänskap, får mig att le och som ger mig energi. Och som jag bryr mig väldigt väldigt mycket om.


(Bilderna är inte ihoppkopplade med bilderna utan bara random utspridda haha!!)

Sedan har jag ett gäng tjejkompisar som jag tycker så genuint mycket om, men där båda har sin ”klick” så man liksom inte släpper in varandra till 100%. Och sedan har jag liksom de flesta – många tjejer jag gärna hade blivit bästis med men tiden räcker inte till. Och slutligen bekantskaper som jag inte lägger allt för mycket energi i.

När jag var singel tänkte jag ofta på att meningen med livet inte var en snubbe, utan det var ens tjejkompisar. Att killar hade en funktion, men att den viktigaste funktionen fyllde kvinnorna i ens omgivning. Och jag kanske inte tänker lika extremt idag, men jag har burit med mig det tankesättet. Att inte glömma bort tjejkompisar bara för att jag skaffar en kille. Att dem är kvalificerade precis lika högt som min kille. Delad förstaplats. Tiden kanske inte räcker till, men jag vill att de ska känna hur mycket dem betyder för mig ändå. För när allt kommer omkring är dem obrytbara.

Skulle min kärleksrelation fallera idag räknar jag iskallt med att flytta ihop med någon utav mina vänninor. Det är lite därför husköpet ska bli extra roligt, för då kan jag bo ihop med min karl och mina bästa vänner samtidigt haha!!

Min senaste nära vänner (sedan ett halvår tillbaka) är Mickan och Sanja ifrån Göteborg. När vi kom varandra nära insåg jag att dem var de sista pusselbitarna som saknades bland mina vänner. Gänget blev komplett. Och den känslan var helt fantastisk. Befriande. Stärkande. Jag känner mig otroligt STARK tack vare mina vänner. Inte för att dem har gjort något speciellt, utan bara för vetskapen att dom fångar mig och stöttar mig igenom ALLT.

I tidigare vänskaper har jag undanhållit saker som varit för känsliga, inte släppt in. För jag var så rädd att dem skulle ta en liten del av mig och försvinna. Men så ser jag inte på det idag. Skulle dem försvinna har dem ju fått en bit av vem jag är Idag. Och det är inget fel i det. Det är livets gång. Alla vänskaper man har är ju inte heller livslånga.

En annan tjejkompis, Emelie, vars bröllop jag ska på i sommar, vi har hittat varandra nu. Vi har vuxit ikapp liksom trots att vi har känt varandra i säkert fem år nu. Vi har insett att vi levt sida vid sida av varandra under en lång tid, men att det är först nu livet verkligen fört oss samman. Och jag hoppas verkligen att vi får mer tid ihop framöver.

 


Och så är det ju ibland. Att man oskyldigt har vetat vilka varandra är, men att ens livssituationer en dag korsar varandra. Finns det energi över då att portionera ut så blir man ju vänner. Jag är övertygad om att jag har många kvinnor runtom mig om jag kommer hitta lite senare i livet. Kanske att man blir mammor samtidigt och finner varandra. Och det är en sån himla befriande tanke tycker jag. Att man har sitt gäng idag, och sedan sköter livet resten. Jag kommer att springa in i kvinnor som får mitt hjärta att slå volter, och timear det då blir vi vänner på stört. Men att man inte behöver JAGA kompisar.

Tjejkompisar är det bästa som finns, och ett ämne jag aldrig tröttnar på att tänka på eller prata om. Kanske borde starta en podd om vänskaper haha.

Har ni samma syn på vänskaper som mig? Om inte, hur tänker ni? Jätteintressant att veta ju <3

 

Bröllopssnack, vit outfit och Skåne


Topp Zara (har i tre färger!) // Jeans Crocker kanske // Väska Bottega // Solglasögon Triwa

Såhär kan man gå klädd när det är varmt hörrni. Jag tittade på Solsidan i julas och insåg att Mickan enbart bär ljusa plagg. Nu är jag inte i närheten av lika piffig som Mickan är, men kände ändå att det var något jag själv ville ta med mig. Vitt/beige/ljusblått/ljusrosa etc under sommarhalvåret. Hoppas jag blir en mamma som alltid är ljusklädd också.


Imorse vid 05 åkte vi till Arlanda för att ta flyget till Skåne och landstället. Tågen har varit slutsålda i en månad, vilket nästan kändes lite skönt. Jag åker ju en del tåg fram och tillbaka till Linköping numera i och med utredningen, och det kan stressa upp mig att vara runt okända människor en längre tid haha. Flyget tog knappt en timme. Sov 3h inatt pga skjöt på hela dagen. Har ju problem med att komma igång – slutföra – prioritera – reglera över min energi. Så det är inte alltid superlätt med jobbet då. Men då får man passa på när man väl har energi.


Fattat vilken som är årets populäraste skomodell… 

Nu är jag nere i Skåne med svärfamiljen (finns det ens ett ord som heter så?) i alla fall och jag är så tacksam över att kunna reglera min egen arbetsplats. Huset härnere ska fixas till med ny altan, fälla träd etc inför P’s 30års fest som han har här om 1månad. Sedan kommer Anna och Pär (svägerska + fästman) och då gissar jag på att det blir BRÖLLOPSSNACK!!!! Så vi stannar härnere fredag till onsdag.

Det händer så mycket roligt för mina nära och kära just nu och lyckan är total. Det är första gången jag upplever att någon i min familj gifter sig också. Inga av mina närmsta i min egen familj har gjort det nämligen. Dessutom har jag fått äran att bli TÄRNA, vilket är min högsta dröm att få vara för mina närmsta väninnor <3 Det är ett så ärofyllt uppdrag tycker jag.


Utöver fix med huset och bröllopssnack så tänkte jag loppishandla lite, hjälpa P med hans jobb och sedan ska vi träffa våra vänner Jonna och Anders och deras lilla Hugo som är 3 månader nu. Dem är våra enda kompisar härnere i Skåne, så vi försöker alltid att passa på att träffa dom när vi är på landet.


Nu har P’s mamma gjort en sallad som vi ska avnjuta till lunch ute i solen. Vid 18 slutar min arbetsdag sedan tar jag heeelg. Jag älskar mitt liv just nu! Trevlig Valborg på er allihopa, hoppas att ni får fira tillsammans med nära och kära.

 

Lyckan man känner för ens bästa vänner

Okej så var dagen här. Våra absolut bästa vänner Carro och Andreas tar sitt flyttlass och flyttar ner till deras mansion i Linköping. Jag trodde att jag skulle vara tokledsen, men jag är snarare överlycklig. Jag är så stolt över dem att jag på riktigt spricker. Jag tror att ledsamheten kommer de kvällarna jag känner mig ensam här i Stockholm.

När man umgås så tight som vi har gjort med varandra de senaste åren (inte bara jag och Carro utan alla fyra) så lever man tillslut i symbios. Mår dom dåligt mår en själv dåligt. Bråkar jag och P så blir Carro och Andreas högst inblandade haha!! Precis som familj. Och dem har verkligen varit en av de största anledningarna till att jag idag känner mig hemma i Stockholm. För dom gjorde en kall stad familjär och varm. Såhär efter två år har vi rest 5 gånger ihop, ätit minst 100 middagar tillsammans och dem är de människorna jag skrattar konstant tillsammans med. Jag kommer verkligen att sakna det.

Världens bästa par! Det finns ingen som är en så bra värdinna som Carro är. Och det finns ingen som super en under bordet såsom Andreas gör. Dom får en alltid och oavsett att känna sig inkluderad. Här firade vi Valborg ihop förra året.

Och idag fyller Andreas år! <3 Grattis igen min varmaste, snällaste och mest genuina vän! Du var den som öppnade upp armarna för mig när jag var ny i gänget, och du är en utav mina största inspirationskällor! Jag tror aldrig att jag har sagt det till dig – men så är det 🙂


I Cannes förra sommaren. Det var mina absolut bästa dagar på semestern pga eh ja dessa två. 

De senaste månaderna har jag ju sett hur mycket dessa två har kämpat på. Men trots livets motgångar har dem har hållit humöret uppe och stöttat varandra. Så därför BLEV JAG JU SÅ ORIMLIGT glad när dem berättade att de väntade en liten bebis!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Det var en väldigt speciell känsla. När den första närmsta vännen blir med barn liksom. Livet blev så mycket större på något vis. Och längre. Och verkligare. Vi är vuxna nu, och om några år leker våra barn med varandra? Surrialistisk känsla på alla plan. Nej herregud vad stolt jag är!! Jag ser så mycket fram emot att komma ner och hälsa på i huset (vilket jag gör redan på onsdag i nästa vecka hehe) och klappa på Carros mage. Ännu en anledning till att åka ner och hälsa på oftare <3

Grattis Caroline och Andreas för att ni har åstakommit något så här stort. Det är så mäktigt att få följa er genom detta <3

 

Min helg i bilder – Milano, ensam hemma och njutningens helg

I torsdags (börjat räkna att mina helger startar på torsdagarna – obs vet ej varför pga satt på ett flyg tills 01:30 i torsdags). Men jag åt en härlig lunch i solen med några italienska profiler + vår kund i alla fall. 

 Milano var verkligen fantastiskt. Jag vill vill vill tillbaka. På eftermiddagarna drack jag Aperol. Här i ett palats där Sonos och HAY (som har ett samarbete nu) hade ett event. Väldans trevligt var det…

När jag kom hem ifrån Milano kl 02 typ så hittade jag den här lappen i hallen. Jag och P har som sagt varit ifrån varandra väldigt mycket det senaste pga att våra resor inte har timeat. Så jag blev väldigt väldigt glad över den här lilla gesten som jag upptäckte mitt i tandborstningen.

I fredags fotade jag mitt sista samarbetsinlägg tillsammans med Google Chromebook som jag körde på Instagram Stories. Jag tyckte geniunt att det var så himla kul. Idag har jag med båda mina datorer men för varje dag som går stör jag mig på min Mac för att jag saknar flera enkla funktioner.


Ett glas champange i solnedgången på Emelies 25års dag! Grattis igen gumsan!

Efter jobbet så tog jag en promenad ner på Stureplan. Pratade med min svärmor i telefonen och sedan mötte jag upp Emelie (gammal tjejkompis ifrån Göteborg) på Lydmar ihop med hennes familj och fästman. De gifter sig på Palma i sommar, så jag och P åker ner ett par dagar. Jag önskar så mycket att vi bodde i samma stad, för med åren som gått har vi verkligen hittat varandra på ett annat sätt. Hatar distans. Älskar Göteborg. Men det positiva är att hon och hennes kille kan sova över hos oss i huset sen. Gästrum for life!!

Efter en taxi till restaurang Sixten & Frans på Kungholmen där Elin mfl väntande, så fick vi beskedet om Aviciis bortgång. Jag har väldigt svårt att ta in döden och att man faktiskt kan dö. Men jag kommer aldrig glömma hur hela uteserveringen tystnade samtidigt. Tittade ner i sina telefoner. Kurade ihop sig närmre varandra. Och sedan började sörja. Det var ett fint ögonblick<3 Vi 90talister har ju verkligen växt upp med Avicii. På min första hemmafest spelades han hur högtalarna. På min första handbollscup. Min första gång på krogen. Första natten i min första egna lägenhet. Jag har varit besatt utav hans musik så länge jag kan minnas. Och de är så hemskt att tänka att en så ung person inte lever längre. Det väckte ganska mycket känslor i mig.

Jag tackade nej till att hänga med ut den natten, och istället gick jag hem tidigt och somnade till hans låt Levels. Jag spelade den så högt för flera år sedan att mina högtalare sprack…


På lördagsmorgonen åkte jag ut till bästis Carro och älskade Ebba (som jag var i Alperna med ni vet). Linkan är väldigt mysigt såhär års. Jag förstår varför alla kompisar hetsar om att bo där haha… Men i alla fall. Vi solade, åkte båt, grillade till lunch och middag, spaade och tittade på Aviciis dokumentär in på senkvällen. Alla var väldigt ångestfyllda efteråt. Usch, har ni inte sett den så se den. Det var en väldigt obehaglig historia tycker jag.

På söndagen fick jag skjuts till min svärmor. Där solade jag intill husknuten och läste artiklar om Avicii. ”Tänk hur många miljontalsmänniskor som lyssnade på Avicii. Tänk om fler hade lyssnat på Tim”. Aj mitt hjärta.


Jag skulle sova över då jag hade min adhd-utredning i Linköping på måndagsmorgonen. Så på söndagskvällen passade vi på att äta middag hela familjen. Alla utom P som var bortrest. Det blev mycket bröllopsnack då min älskade svägerska och hennes Pär har förlovat sig!!! Lyckan!!! Jag letar lyriskt efter de bästa bröllopstipsen och har blivit som besatt utav bröllopspoddar. Hit me om ni har några tips hehe!

Som ni ser kunde vi alla fall äta försnackset utomhus. Nu är det vår hörrni!